Vildmarkshelg och en dag på zoo

Woho, nu kommer uppdateringarna tätt här! Det beror mest på att jag innan förra helgen insåg att det var dags att skriva klart inläggen om min semester så att jag nu kan återgå till mina vanliga bloggrutiner, eller vad man nu ska kalla dem. Egentligen hade jag tänkt skriva det här inlägget redan igår men det var jag på tok för trött för. Jag och barnen var nämligen på zoo hela dagen då!

Visst var jag heeelt slut när vi kom hem igår eftermiddag efter att ha varit på zoo hela dagen men det var trötthet på ett bra sätt för vi hade en riktigt bra dag! Killarna skötte sig jättebra, det var bara den sista timman energinivån blev lite för låg vilket inte alls var konstigt med tanke på hur mycket vi gick runt under dagen. Auckland zoo var verkligen ett bra zoo tycker jag, stort och med många djur men det gick ändå att gå igenom hela på en dag med barn. Plus att vädret var helt fantastiskt, en av de absolut finaste dagarna vi har haft den här sommaren! Inga borttappade barn eller uppskrapade knän - det här var en sådan där dag då jag verkligen älskade jobbet jag har!

Hur som helst, det jag egentligen tänkte skriva om nu var äventyret jag och Frida var ute på förra helgen. Ja, den här helgtrippen tycker jag verkligen att jag kan kalla för ett äventyr för det är i alla fall så jag ser den! Fredag efter jobbet kom Frida som vanligt hem till mig och plockade upp mig för att sedan åka in till favoritcaféet inne i stan och träffa Jennica. Vi fick även träffa Jennicas efterträdare, Åsa, alltid roligt att träffa lite nytt folk! Lite trist att det var sista gången vi träffade Jennica (i Nya Zeeland) men mest roligt att umgås igen!

Lördag morgon åkte jag och Frida sedan ner till Waitomo där vi gjorde Black Water Rafting. Det var det vi skulle göra när vi var där i september men som då blev inställt på grund av för mycket regn, så den här gången hade vi betydligt mer tur. Jag tyckte raftingen var riktigt häftig! Vi var nere i en grotta, 65 m under marken, och tog oss fram i 10-14gradigt vatten. Ja, lite småkyligt var det men vi hade våtdräkter på oss så det kändes inte så farligt alls som jag trott. Alla släpade på varsin gummiring som vi ibland satt i för att ta oss fram och ibland hoppade baklänges ut på från små vattenfall. De där hoppen var lite obehagliga i förväg, precis innan man hoppade, men det gör ju bara att man känner sig ännu mer nöjd med sig själv som vågade i efterhand! Det fanns massor av lysmaskar i "taket", så ibland släckte vi våra pannlampor bara för att kunna titta på dem. På ett ställe halvlåg vi alla i våra badringar med släckta lampor och bara gled fram i ett långt led, tittandes upp i taket som såg ut som en stjärnhimmel en riktigt klar natt. Vilken upplevelse!

Efter raftingen åkte vi till en campingplats och slog upp Fridas värdfamiljs tält som vi lånat. Japp, du läste rätt, vi bodde i tält dem här helgen! För mig som inte har någon tälterfarenhet var det faktiskt riktigt spännande och eftersom det var en underbar sommarkväll fick jag ett toppenbra första intryck av campande. Campingen hade inte direkt kliniskt rena toaletter men själva campingplatsen var jättemysig och vi hade både eget picknickbord och grill i våran halvt skogsinrutade ruta.

 Dagen därpå, söndagen alltså, var det dags för anledningen till att vi bodde där vi bodde den här helgen. Vi skulle cykla 50 km! Tältandet var inte det enda som var nytt för mig den här helgen, förutom att jag inte hade över huvud taget suttit på en cykel på över ett halvår hade jag innan i söndags aldrig cyklat på en mountainbike, cyklat i skogen eller cyklat längre än vanlig stadscykling hemma i Eskilstuna. Vansinne att ge sig in på något sådant kanske, men jag överlevde!
Cykelturen innehöll verkligen allt mellan himmel och jord. Perfekt cykelväder, regn, lera, lycka och pirr i magen när det gick nerför, riktigt tuff terräng uppför, total fysisk utmattning, nära till tårar, skratt, vatten- och matpauser, långa hängbroar mm. Det "track" vi följde var egentligen "bara" 40 km, men vi bestämde oss i början för att ta en omväg på 1 mil för att åka över den längsta hängbron, innan vi visste att det kom flera liknande broar lite längre fram som vi ändå skulle åka över. Lägg till att vi också cyklade åt "fel" håll för att slippa ha tidspress på oss, vilket alltså var det jobbigaste hållet man kunde cykla åt med alla uppförsbackar, så kanske ni förstår att det var tufft för mig med så lite cykelvana! Jag skulle absolut aldrig göra om det men är så glad att jag gjorde det, hur skumt det än kan låta.
Hela kvällen fortsatte det regna men som tur var kunde vi smita in i duschhuset som fanns en bit från campingen som egentligen tillhörde några stugor man kunde hyra där. Att duscha efter en lång dags cykling med mycket svett, regn och lera var helt underbart, framför allt eftersom vi då fick upp värmen och klädde på oss ordentligt för kvällen. Vi bodde ju i tält den här natten också trots att det ösregnade. Jag fick alltså se två helt olika delar av att sova i tält men eftersom tältet som tur var höll helt tätt var allt torrt förutom matlagningen så när vi väl krupit ner i sovsäckarna, helt slut efter den långa dagen, var det mest mysigt!

Peppade tjejer precis innan vi började cykla -
då visste jag fortfarande inte vad jag gett mig in på!

Sådana här hängbroar åkte vi över. Tack till Frida för bilderna förresten, själv orkade jag inte ta med kamera och fota men hon släpade som vanligt med sig sin stora kamera och som vanligt är det roligt att ha bilderna såhär i efterhand!

Såhär såg det ut en stor del av vägen, skoj så fort det inte gick rakt uppåt!

Måndag åkte vi sedan vidare hemåt, det var helgdag den här dagen så därav långhelgen. På vägen stannade vi i Hamilton Gardens och gick runt där en kort stund. Egentligen åkte vi mest dit bara för att man "måste" ha sett det om man är au pair i Auckland men väl där var det faktiskt ganska trevligt, framför allt eftersom vi valde att bara se en liten del av allt som fanns så att vi inte hann tröttna i värmen! Lunch hanns också med i Hamilton innan vi åkte vidare till Auckland. Förut hade både Frida och jag intrycket att Hamilton var en riktigt liten håla man mest vill komma ifrån men den här gången fick vi ett väldigt bra intryck av staden som nu under sommaren var riktigt fin!

Väl hemma i Auckland landade vi hemma hos mig en stund, gick iväg och köpte glass men i övrigt tog vi det mest lugnt hela eftermiddagen och kvällen innan Frida åkte hem till sig. Ytterligare en helg klar och även om den har haft stunder som varit både fantastiska och... mindre fantastiska (milt uttryckt), så känns det riktigt bra när jag tittar tillbaka på den i backspegeln.