Influensatider, New Zealand's got talent och nästan en månad här

Den senaste veckan har varit väldigt blandad. Båda barnen har åkt på en sväng av influensan och legat utslagna större delen av veckan. För det mesta har någon av föräldrarna varit hemma för att hjälpa till, så på så sätt har det varit en ganska enkel vecka för min del, men det har varit långtråkigt också. Som tur är har jag inte blivit sjuk så jag hoppas att jag har klarat mig undan det (peppar peppar).

I fredags gick jag och tre andra au pairer på inspelning av audition till tv-programmet "New Zealand's got talent". Vi hade gratisbiljetter så jag hade ganska låga förväntningar, men det visade sig bli bra mycket bättre än jag hade trott. Av någon anledning (det var lite oklart varför men jag tänker då inte klaga) fick vi gå före en jättelång kö och hamnade därför längst fram i publiken, precis bakom juryn. Det blev till slut en jätterolig kväll så nu försöker vi ta reda på när det ska visas på tv!

Nu laddar jag upp för en ny vecka, killarna borde friskna till snart så då kommer det bli lite mer som vanligt här. Ja, det känns "som vanligt" att vara här nu, och eftersom det börjar närma sig en månad sedan jag kom är det väl inte så konstigt utan snarare som det ska vara. Ett år känns långt när jag tänker på hur mycket som har hänt sedan slutet av juli förra året, men med tanke på hur snabbt de här veckorna har gått kommer det nog att gå snabbt ändå. Efter att ha varit här inne i huset i princip hela veckan har jag även börjat kolla på vart jag vill resa under min tid här, och det finns så många ställen att åka till att ett år plötsligt inte alls känns så långt!

Jessika och de tyska tjejerna

Igår kom jag tillbaka efter att ha varit på tre dagars uppstartskurs som au pair-organisationen håller för nyanlända au pairer. De första två dagarna var det jag och 15 tyska tjejer (varför är det egentligen så väldigt många tyska au pairer här?), den sista dagen var det bara vi med lite yngre barn kvar så då var det jag och 6 tyska tjejer... Ibland blev det alltså lite för mycket tysktalande men ofta pratade de ändå engelska så för det mesta var det roligt eller i alla fall helt okej. 

Nu i helgen är jag ensam i huset, valde att inte följa med familjen till strandhuset och istället träffa fler jämnåriga. Idag umgicks jag på förmiddagen men en "kiwi" som jag fått kontakt med genom en gemensam släkting vi har, och på eftermiddagen träffade jag två tjejer från kursen nu i veckan. Jag gör alltså mitt bästa för att hitta vänner här borta - ju mer jag har att göra desto mindre hinner jag tänka på hur det är hemma i Sverige och desto mer har jag att se fram emot!

En hel vecka klar

Jag har nu avklarat min första jobbvecka och även om den delvis har varit lite jobbig så har mycket varit bra också. Det svåra har varit att veta vad jag ska göra med treåringen om dagarna, utan bil och utan att kunna området, men jag planerar "play dates" med andra tjejer som har barn i samma ålder som mina just nu för att göra det enklare.

Fredag kväll var jag på "Hello-Goodbye-Dinner" på en indisk restaurang inne i city som au pair-organisationen anordnade. Det är väldigt många tyska au pairer här och till en början satt det bara just tyska tjejer som precis hade kommit hit och därför inte pratade så bra engelska vid mig. Som tur är satte sig även en amerikansk tjej och ett par tyska tjejer som varit här ett tag på andra sidan om mig, så jag slapp sitta med folk som bara pratade tyska hela kvällen. Tack vare det blev det en jättetrevlig första tur in till city för min del.

Igår (lördag) gick jag en långpromenad i området vi bor för att se till att jag hittar till bland annat värdmammans jobb, biblioteket, bion och mataffären som ligger närmast. Framåt kvällen åkte jag in till city igen för att träffa två svenska tjejer, en av dem mötte jag lite snabbt på bussen i fredags och den andra hade jag inte träffat innan alls. Den här kvällen blev också väldigt rolig och det känns skönt att i alla fall börja lära känna lite folk här!

Veckan avslutades den här kvällen med att jag för första gången körde på fel sida av vägen (Nya Zeeländska mått mätt - i mina ögon var det just då rätt sida av vägen...) på en väg som ändå var rätt stor. Jag märkte det inte själv förrän värdpappan som satt bredvid frågade vad jag höll på med och sa åt mig att jag borde köra över på andra sidan. Ingen skada skedd, fast jag ska nog vänta lite innan jag kör själv och plockar med barnen i bilen.

Nu förbereder jag mig inför en betydligt enklare arbetsvecka; imorgon kommer barnen vara hos kompisar större delen av dagen och på tisdag får vi hit deras kompisar till vårat hus. Med fler barn blir det stökigare men samtidigt mycket enklare eftersom jag inte behöver underhålla den yngre hela tiden då. Onsdag-fredag ska jag sedan på organisationens "orientation course" - en slags uppstartskurs för de som är nya här - så jag hoppas att det blir en bra vecka!

Helg i Onemana och första jobbdagen

I helgen följde jag med familjen till deras stuga som ligger precis vid en jättefin strand, lite mindre än två timmar i bil från Auckland. Det är mitt i vintern här, så jag var förberedd på mycket regn och kanske 10-15 grader, men i helgen var det väldigt fint väder. Lite svalt i skuggan kanske, men i solen var det inga problem att bara ha linne och jeans så det var ändå skönt att bara gå runt på stranden.

Vi gjorde egentligen inte så jättemycket när vi var där förutom att vi gick en långpromenad och att jag körde bil på vänster sida för första gången. Det var ett bra ställe att börja på eftersom det knappt fanns några bilar, och med tanke på att bilen inte har en skråma och jag bara satte igång vindrutetorkaren istället för blinkersen någon enstaka gång är jag nöjd med min insats. I övrigt har jag bland annat spelat en del schack mot den äldre av pojkarna (förlorat fem av fem gånger mot en sjuåring - känns stabilt), lekt med lillkillen och bara försökt komma in i det hela.

Idag (måndag) var min första riktiga jobbdag och även om det var några tillfällen som var lite tuffa så har det ändå gått bra. Jag är visserligen helt slut nu och med tanke på att mina sovrutiner har blivit hyfsat normala under helgen kan jag inte skylla på jet lag längre. Imorgon ska jag träffa en annan au pair med "hennes" barn så då blir det nog lättare eftersom jag inte kommer att behöva underhålla den yngre av mina killar konstant då som jag behövde idag.

Här är ett par bilder jag tog på stranden i lördags:

På plats i Auckland

Nu har jag varit på plats i snart två dygn, resan var lång men gick bra och snabbare än vad jag hade trott. Familjen känns hur bra som helst; föräldrarna är supertrevliga och barnen (två killar på 7 och 3 år) har tyckt att det har varit väldigt spännande med att ha en ny person i huset. Mamman i familjen har varit ledig de här två dagarna för att vara med mig, gå igenom hur saker och ting fungerar och fixa en del saker som sim-kort och bankkonto. Jet lagen har inte varit något större problem, jag slocknade på soffan igår och låg vaken mellan tre och fyra imorse, men annars har jag inte känt av den så mycket.

Huset vi bor i är kanon, området verkar bra från det jag har sett hittills och mitt rum är jättemysigt. Jag har visserligen bara packat upp de flesta sakerna, så egentligen har jag väl inte helt kommit i ordning ordentligt, men det känns ändå hemtrevligt och jag tror att jag kommer att trivas här.

Idag hade jag min första "play date"; ett av barnens bästa kompis kom över med sin au pair en stund så vi lät barnen springa runt och leka medan vi satt och pratade. Vi har redan planerat in nästa gång vi ska ses vilket känns bra så att jag lär känna några andra tjejer redan nu.

Imorgon ska vi åka till familjens "beach house" och nu i helgen ska jag börja köra lite tillsammans med pappan i familjen. På vänster sida av vägen. Det blir... spännande. Jag har redan hört historier om hur tidigare au pairer som har bott här har kört på fel sida av vägen, repat (den nya) bilen osv - jag vet inte riktigt om jag ska bli lugnad av det (jag kommer inte vara först om jag gör misstag) eller motsatsen (kommer jag göra samma sak?). Vi får väl se hur det går. Idag har jag hållt mig vaken hela dagen, så det kombinerat med många nya intryck och en massa spring och lek gör mig ganska säker på att jag kommer att slockna direkt när jag går och lägger mig nu.