Vildmarkshelg och en dag på zoo

Woho, nu kommer uppdateringarna tätt här! Det beror mest på att jag innan förra helgen insåg att det var dags att skriva klart inläggen om min semester så att jag nu kan återgå till mina vanliga bloggrutiner, eller vad man nu ska kalla dem. Egentligen hade jag tänkt skriva det här inlägget redan igår men det var jag på tok för trött för. Jag och barnen var nämligen på zoo hela dagen då!

Visst var jag heeelt slut när vi kom hem igår eftermiddag efter att ha varit på zoo hela dagen men det var trötthet på ett bra sätt för vi hade en riktigt bra dag! Killarna skötte sig jättebra, det var bara den sista timman energinivån blev lite för låg vilket inte alls var konstigt med tanke på hur mycket vi gick runt under dagen. Auckland zoo var verkligen ett bra zoo tycker jag, stort och med många djur men det gick ändå att gå igenom hela på en dag med barn. Plus att vädret var helt fantastiskt, en av de absolut finaste dagarna vi har haft den här sommaren! Inga borttappade barn eller uppskrapade knän - det här var en sådan där dag då jag verkligen älskade jobbet jag har!

Hur som helst, det jag egentligen tänkte skriva om nu var äventyret jag och Frida var ute på förra helgen. Ja, den här helgtrippen tycker jag verkligen att jag kan kalla för ett äventyr för det är i alla fall så jag ser den! Fredag efter jobbet kom Frida som vanligt hem till mig och plockade upp mig för att sedan åka in till favoritcaféet inne i stan och träffa Jennica. Vi fick även träffa Jennicas efterträdare, Åsa, alltid roligt att träffa lite nytt folk! Lite trist att det var sista gången vi träffade Jennica (i Nya Zeeland) men mest roligt att umgås igen!

Lördag morgon åkte jag och Frida sedan ner till Waitomo där vi gjorde Black Water Rafting. Det var det vi skulle göra när vi var där i september men som då blev inställt på grund av för mycket regn, så den här gången hade vi betydligt mer tur. Jag tyckte raftingen var riktigt häftig! Vi var nere i en grotta, 65 m under marken, och tog oss fram i 10-14gradigt vatten. Ja, lite småkyligt var det men vi hade våtdräkter på oss så det kändes inte så farligt alls som jag trott. Alla släpade på varsin gummiring som vi ibland satt i för att ta oss fram och ibland hoppade baklänges ut på från små vattenfall. De där hoppen var lite obehagliga i förväg, precis innan man hoppade, men det gör ju bara att man känner sig ännu mer nöjd med sig själv som vågade i efterhand! Det fanns massor av lysmaskar i "taket", så ibland släckte vi våra pannlampor bara för att kunna titta på dem. På ett ställe halvlåg vi alla i våra badringar med släckta lampor och bara gled fram i ett långt led, tittandes upp i taket som såg ut som en stjärnhimmel en riktigt klar natt. Vilken upplevelse!

Efter raftingen åkte vi till en campingplats och slog upp Fridas värdfamiljs tält som vi lånat. Japp, du läste rätt, vi bodde i tält dem här helgen! För mig som inte har någon tälterfarenhet var det faktiskt riktigt spännande och eftersom det var en underbar sommarkväll fick jag ett toppenbra första intryck av campande. Campingen hade inte direkt kliniskt rena toaletter men själva campingplatsen var jättemysig och vi hade både eget picknickbord och grill i våran halvt skogsinrutade ruta.

 Dagen därpå, söndagen alltså, var det dags för anledningen till att vi bodde där vi bodde den här helgen. Vi skulle cykla 50 km! Tältandet var inte det enda som var nytt för mig den här helgen, förutom att jag inte hade över huvud taget suttit på en cykel på över ett halvår hade jag innan i söndags aldrig cyklat på en mountainbike, cyklat i skogen eller cyklat längre än vanlig stadscykling hemma i Eskilstuna. Vansinne att ge sig in på något sådant kanske, men jag överlevde!
Cykelturen innehöll verkligen allt mellan himmel och jord. Perfekt cykelväder, regn, lera, lycka och pirr i magen när det gick nerför, riktigt tuff terräng uppför, total fysisk utmattning, nära till tårar, skratt, vatten- och matpauser, långa hängbroar mm. Det "track" vi följde var egentligen "bara" 40 km, men vi bestämde oss i början för att ta en omväg på 1 mil för att åka över den längsta hängbron, innan vi visste att det kom flera liknande broar lite längre fram som vi ändå skulle åka över. Lägg till att vi också cyklade åt "fel" håll för att slippa ha tidspress på oss, vilket alltså var det jobbigaste hållet man kunde cykla åt med alla uppförsbackar, så kanske ni förstår att det var tufft för mig med så lite cykelvana! Jag skulle absolut aldrig göra om det men är så glad att jag gjorde det, hur skumt det än kan låta.
Hela kvällen fortsatte det regna men som tur var kunde vi smita in i duschhuset som fanns en bit från campingen som egentligen tillhörde några stugor man kunde hyra där. Att duscha efter en lång dags cykling med mycket svett, regn och lera var helt underbart, framför allt eftersom vi då fick upp värmen och klädde på oss ordentligt för kvällen. Vi bodde ju i tält den här natten också trots att det ösregnade. Jag fick alltså se två helt olika delar av att sova i tält men eftersom tältet som tur var höll helt tätt var allt torrt förutom matlagningen så när vi väl krupit ner i sovsäckarna, helt slut efter den långa dagen, var det mest mysigt!

Peppade tjejer precis innan vi började cykla -
då visste jag fortfarande inte vad jag gett mig in på!

Sådana här hängbroar åkte vi över. Tack till Frida för bilderna förresten, själv orkade jag inte ta med kamera och fota men hon släpade som vanligt med sig sin stora kamera och som vanligt är det roligt att ha bilderna såhär i efterhand!

Såhär såg det ut en stor del av vägen, skoj så fort det inte gick rakt uppåt!

Måndag åkte vi sedan vidare hemåt, det var helgdag den här dagen så därav långhelgen. På vägen stannade vi i Hamilton Gardens och gick runt där en kort stund. Egentligen åkte vi mest dit bara för att man "måste" ha sett det om man är au pair i Auckland men väl där var det faktiskt ganska trevligt, framför allt eftersom vi valde att bara se en liten del av allt som fanns så att vi inte hann tröttna i värmen! Lunch hanns också med i Hamilton innan vi åkte vidare till Auckland. Förut hade både Frida och jag intrycket att Hamilton var en riktigt liten håla man mest vill komma ifrån men den här gången fick vi ett väldigt bra intryck av staden som nu under sommaren var riktigt fin!

Väl hemma i Auckland landade vi hemma hos mig en stund, gick iväg och köpte glass men i övrigt tog vi det mest lugnt hela eftermiddagen och kvällen innan Frida åkte hem till sig. Ytterligare en helg klar och även om den har haft stunder som varit både fantastiska och... mindre fantastiska (milt uttryckt), så känns det riktigt bra när jag tittar tillbaka på den i backspegeln.

Semestern del 4

Här kommer sista delen av min julsemester, sedan kan jag sluta tjata om den...

7/1 åkte min familj alltså hem, även om det dröjde bra mycket längre än planerat innan de faktiskt kom hem (se inlägget från igår om ni har missat det - http://jessikainz.blogspot.se/2014/01/semestern-del-3.html). Samma eftermiddag blev jag upplockad av Frida och Lisa och åkte med dem till Takapuna beach och sedan upp till Kaukapakapa där Frida bor. Jag var lite smådeppig hela dagen över att nu inte träffa familjen igen på så lång tid, men då är det tur att man har fina vänner som får en att tänka på annat!

8/1 - Den här dagen fortsatte vi norrut igen, fast på andra kusten än hur jag åkt tidigare. På vägen stannade vi och tittade på Nya Zeelands största träd (det var stort) men i övrigt var det mest fokus på att köra så att vi kom fram till Ahipara, där vi skulle bo den natten, i hyfsad tid. Frida hade riktigt ont i magen på kvällen och jag var fortfarande en smula deppig, så det var ganska dämpad stämning den här kvällen. Det positiva var väl att vi av någon okänd anledning råkade bli uppgraderade från att ha betalat för att bo i en sovsal på ett hostel till att få en egen, fräsch liten stuga med både kök och badrum. Det var en trevlig överraskning som i alla fall gjorde kvällen en smula bättre.

9/1 - Idag var det dags för ett måste för alla au pairer - Cape Reinga och 90 Mile Beach! Cape Reinga är den nordligaste punkten i landet, där två hav möts, och 90 Mile Beach är som namnet kanske avslöjar en väääldigt långt strand (dock inte hela 90 miles konstigt nog). Det regnade en massa under dagen så sandsurfningen blev väldigt kort, man kan nog snarare kalla det ett kort pulka-åk i sand, men vädret var i alla fall fint när vi väl var där uppe så lite tur i oturen hade vi kanske. Det var inte bara "ett måste" utan en väldigt trevlig utflykt trots vädret. Bussen vi åkte i var väl inte i toppskick men mannen som körde bussen vägde upp för det då han agerade både chaufför, guide och radio eftersom han sjöng Maorisånger lite då och då när han kände för det. Nu var min hemlängtan (eller vad man nu ska kalla det, man kan inte direkt säga att jag längtade hem) botad så efter att ha kört till Paihia var den här kvällen betydligt bättre!

Här har vi alltså Nya Zeelands nordligaste punkt! Från 90 Mile Beach
lägger jag inte upp några bilder - de ser så tråkiga ut i regnet!

10/1 - Då vi vaknade till en klarblå himmel - det är något med Bay Of Islands och fint väder tror jag - bestämde vi lite lagom spontant att vi verkligen skulle ta tillvara på den underbara dagen och omgivningen. Går det att göra bättre än genom att åka ut på en segelbåt med stopp på en strand på en liten ö? Det fanns tid att ligga ute på däck och lyssna på musik, läsa och njuta av livet i största allmänhet, precis vad vi alla behövde tror jag. Det var en sådan där "njuta av livet-dag" som laddade upp batterierna rejält lagom till att semestern snart var slut.

11/1 - Dags att dra sig tillbaka till Auckland, men eftersom vi inte hade bråttom gick vi runt i Paihia och souverniraffärer på förmiddagen. Vi tog ett lunchstopp i Whangarei och resten av eftermiddagen och kvällen hängde vi hemma hos mig, alltid lika skönt när värdfamiljen är bortrest så det blir tomt hus. Vi lagade god mat och googlade runt på olika utbildningar eftersom ett av de stora samtalsämnena vi hade haft de senaste dagarna var att vi försökte komma fram till vad Lisa och Frida ska plugga vidare till i höst (och var). Skönt att jag redan tror mig veta vad jag vill göra för det är verkar inte lätt att ta ett sådant beslut när man är på andra sidan jorden!

12/1 - Söndag och därmed även sista dagen av semestern. Vi åkte in till stan och åt lunch med en av Fridas kompisar och en vän till henne som tillsammans har backpackat runt Nya Zeeland de senaste månaderna. Sedan avslutade jag, Lisa och Frida semestern med en välförtjänt fika på ett café i väntan på att Lisas flyg till Wellington skulle gå. Det kändes inte alls farligt att börja jobba igen dagen därpå, snarare kändes det skönt att komma in i lite vanliga rutiner. Jag har sett, gjort och upplevt otroligt mycket, och det är ju sådant jag är här för, men jag kan konstatera att jag nog inte skulle klara av att backpacka i flera månader som en del gör. Hur kul det än har varit räcker ett par veckor på resande fot för att jag ska börja längta efter att få krypa ner i min vanliga säng! Att barnen verkligen visade att de hade saknat mig när jag kom hem igen på kvällen gjorde inte direkt saken värre och att återigen ha vanlig söndagsmiddag hemma med min värdfamilj var riktigt mysigt!

Semestern del 3

Äntligen fredag! (Hm, jag skrev det här inlägget i fredags men hann inte läsa igenom och skicka det förrän idag, måndag...) Den här veckan har både varit händelserik och händelselös för min del men i vilket fall är det skönt med helg. De stora händelserna har varit:
Måndag - Jacob magsjuk
Tisdag - Ethan magsjuk
Onsdag - Jacob stucken av bi (han testade att plocka upp det mellan pekfingret och tummen eftersom han trodde att han hade dödat det med sitt lasersvärd... Så söt men ibland slår nyfikenheten tillbaka mot honom!)
Torsdag - Jacob dunkar näsan i Ethans huvud (eller kanske tvärt om? Alltid lika svårt att reda ut vad som hände när man inte såg!) vilket slutar i massor med näsblod. Snacka om otursvecka för Jacob!
Fredag - Som tur var inga olyckor och bara halvdag för min del eftersom familjen åkte iväg efter lunch. Förmiddag på en lekplats i solen och eftermiddag ledig är en bra arbetsdag tycker jag!

Ganska tuff vecka alltså, men som tur var lyckades jag hålla mig frisk (handsprit <3) och igår var alla smittofriförklarade så nu törs jag andas ut och välkomnar helgen med öppna armar!


Här kommer den tredje delen av min semester - sydö-delen!

30/12 - Denna morgon vaknade vi i Picton på sydön och körde genast vidare till Kaikoura. Det är en mysig liten turiststad på östkusten som framför allt är känd för sina delfin- och valturer. Simma med vilda delfiner stod på schemat denna dag, något jag verkligen sett fram emot! Med våtdräkter på (alla utom mamma - hon skulle stanna på båten och fotografera) åkte vi ut på båten i solskenet (på så sätt hade vi tur - det var oftast fint väder när det "behövde" vara det). Nästan genast såg vi en stor grupp späckhuggare, vissa riktigt stora, det var såklart jättehäftigt! Det bästa var när den största späckhuggaren, en hane som inte varit i området på nästan ett år, hoppade upp precis bredvid båten, vred sig med magen mot oss och plaskade ner i vattnet på sidan. Guiderna var helt till sig, lyriska över hela situationen, så det är verkligen ingen vanlig syn!
Tyvärr innebar alla späckhuggare i området att vi inte kunde simma med några delfiner. Synd, men jag vet att jag kommer tillbaka till Kaikoura i påsk så jag får en till chans då! Värre är det med familjen, men att se en massa späckhuggare är inte illa det heller.

Stället vi bodde på de kommande två nätterna var riktigt flott! En toppmodern liten stuga (eller vad man nu ska kalla den) vid golfbanan i Kaikoura som vi trivdes så bra i att vi lagade mat, åt och spenderade hela båda kvällarna där!


31/12 - Nyårsafton utan snö (fast det saknade ni där hemma också hörde jag), festande och fyrverkerier, fast jag kan säga att det var en finemang nyårsafton ändå!
På förmiddagen spelade killarna golf och jag och mamma tog en promenad in till Kaikoura där vi fikade och tittade runt i några turistaffärer.
På eftermiddagen fixade vi mest i ordning inför kvällens middag, tittade lite på film och mådde bra. Nyårsmiddagen bestod av fint grillat kött, sås och ugnsrostade grönsaker, med vaniljglass, chokladfondant och jordgubbar till efterrätt. Inte fy skam som nyårsmiddag måste jag säga! Den här kvällen tog vi (precis som kvällen innan förresten, då vi även spelade plump igen) en promenad upp på en kulle precis där vi bodde. Jag vet inte hur mycket jag har tjatat om vackra utsikter, men det där tog verkligen priset av alla fantastiska vyer vi sett dittills! Vart man än vände sig såg man antingen havet eller berg, eller både och, och att det var kvällssol som precis gick ner bakom bergen skadade inte heller.
Som sagt - nyårsafton utan snö, fest eller fyrverkerier - men det här ser väl inte helt tokigt ut heller?

1/1 - (2014!) Har ni tänkt på att mitt 2013 blev 12 h kortare än "vanligt"? Firar jag nästa nyår i Sverige får jag ju igen det med ett 12 h längre 2014 så det ska nog jämna ut sig i slutändan! I vilket fall åkte vi den här dagen vidare till västkusten av sydön, tvärs genom landet genom (över?) bergen åkte vi och återigen var det en regnig dag lagom till att det var mycket bilåkande. Vi bodde vid "Pancake Rocks", lite svårt att beskriva men det var stenar som såg lite ut som pannkakor staplade på varandra nere vid havet. Coolt, fast snäppet coolare var att vi länge kunde stå och titta på en stor säl bredvid oss på en strand som vi var ensamma på. Annars finns det nog inte så mycket att berätta om den här dagen, det är som sagt alltid otroliga landskap man åker igenom när man åker bil här men eftersom det regnade har jag inga fina bilder från just den här dagen av bilåkandet.

2/1 - Vidare till Fox Glacier, tror bestämt att det regnade hela den här dagen också. Även den här dagen var lite av en "ta det lugnt/transport"-dag. I ett litet uppehåll, eller i alla fall en stund då det regnade mindre, gick jag, mamma och pappa en promenad i regnskog precis nedanför glaciären.

3/1 - Forsränning (eller white water rafting som vi kallar det här) var planerat den här dagen, en riktig heldagstur som inkluderade helikopterflygning över glaciärerna. På grund av allt regn som kommit de senaste dagarna var floden vi skulle åkt på 2,5 gånger så stor som vanligtvis så det gick inte att göra det som var planerat, så det blev en kortare forsränningstur istället. Det var kul det också, trots att det fortfarande småregnade, även om den jag gjorde i Rotorua var snäppet vassare. Lite besviken är jag att vi inte kunde flyga helikopter över bergen och glaciären, det hade varit sååå häftigt!

4/1 – Dags att åka sista bilsträckan: från Fox Glacier ner till Queenstown. Helt fantastisk körning, hela tiden slås jag av vilket fantastiskt och vackert land jag bor i! Queenstown ligger vid en turkos sjö med berg omkring, plus att det är en mysig stad även om man bortser från omgivningen. Bara att gå runt i Queenstown, titta ut restaurang inför kvällen och gå runt lite i affärer tillsammans med mamma var aktivitet nog denna eftermiddag, även om vi råkade befinna oss i landets äventyrscentrum.

Såhär kan det se ut när man kör runt i landet jag bor i!

5/1 – Andra dagen i Queenstown, inte så mycket till äventyr den här dagen heller om jag ska vara ärlig. Efter så pass lång tid på resande fot med dagar fyllda av aktiviteter och sevärdheter hade vi planerat att inte ha något planerat dessa dagar. Tanken var att om vi vill göra något kan vi boka det på plats, vilket killarna gjorde med golf. Den här förmiddagen blev det alltså ytterligare en golfrunda och den här gången följde även jag och mamma med. Vi orkade visserligen bara med de första nio hålen innan vi tröttnade, så medan killarna spelade klart de resterande nio satt vi inne på golfklubben och väntade. Jag tog en tupplur i en soffa där, precis som jag senare tog en tupplur på eftermiddagen tillbaka på motellet. Två tupplurar på en dag tyder på en bra dag tycker jag, och på att det nog var klokt att inte ha en massa aktiviteter inplanerade här! På kvällen blev det sista middagen ute med familjen, också den bästa enligt mig skulle jag tro för maten där var ruskigt god!

6/1 – Flyg tillbaka till Auckland vid lunchtid så vi kom hem till Milford under eftermiddagen. Ompackning av väskor, strandpromenad i solen (jag slås av hur lyxigt det är att jag bor så nära fina stränder såhär när någon som inte är van med det kommer på besök), middag hemma och lite gemensamt serietittande fyllde resten av dagen, den sista dagen tillsammans med familjen här på Nya Zeeland. Jag kände mig förvånande nog inte alls deppig över det utan njöt snarare av den sista dagen av den här delen av semestern.

7/1 åkte familjen från mitt hus strax innan lunchtid. Planet de skulle med på eftermiddagen var dock trasigt så de fick stanna en natt på hotell inne i Auckland och en natt i Hongkong. Mycket längre hemresa än planerat för dem men hem tog de sig till slut! När de åkte från mitt hus visste jag såklart inte de skulle stanna nästan ett dygn till i Nya Zeeland och även om jag hade vetat det hade det nog inte gjort någon skillnad eftersom jag ändå skulle iväg redan samma dag. När jag behövde säga hej då till dem blev jag väldigt ledsen, det måste jag erkänna, men annat hade varit konstigt om ni frågar mig. Men tack vare att jag redan samma dag åkte iväg igen fick jag snabbt annat att tänka på vilket jag tror hjälpte väldigt mycket för när familjen väl åkt och jag fått återhämta mig lite kändes det inte så farligt längre!

Där slutar, som ni nog förstår, delen av semestern med familjen. Vi har sett och upplevt massor, rest runt en ganska stor del av detta fantastiska land tillsammans och haft tid att bara umgås som en familj, alla fem. Nya Zeeland ser jag ändå och resandet fortsätter för min del, så det absolut bästa med de här veckorna var ändå att efter ett halvår återigen få träffas och ha riktig kvalitetstid tillsammans. Nu är det ett halvår (eller nej förresten, i skrivande stund är det mindre än 5 månader) kvar tills vi ses igen men efter en ordentlig dos familjetid känner jag mig mer än redo att ta tag i andra halvan av mitt år här på Nya Zeeland!

Semestern del 2

26/12 gav vi oss av på det som för mig känns som den riktiga resan. För familjen började väl resan redan när de lämnade Torggatan, men för mig hade vi hittills antingen varit på hemmaplan här i Auckland eller i Paihia där jag trots allt varit tidigare. Nu började alltså resan på riktigt!
Första stoppet blev Hobbiton på vägen till Rotorua. Vi satt i bilen i kanske 20 minuter i väntan på att rundturen skulle börja och såg uppgivet regnet vräka ner utanför. I och med att man är ute nästan hela tiden i Hobbiton skulle ösregn ha förstört en hel del - vilken tur att det slutade regna precis när vi var tvungna att lämna bilen! Uppehållet höll sig under hela rundturen så det var riktigt lyckat även om det inte var strålande sol. Visst har jag redan sett allt det där men det var ändå skoj att se det igen och eftersom det var olika guider fick jag ändå höra en del nya saker också.

27/12 åkte vi från Rotorua mot Turangi. Precis utanför Rotorua gick vi på en 1,5-2 h walk genom riktigt coolt landskap med geotermisk natur (eller vad man nu ska kalla det). Jag har ju varit i Rotorua tidigare, så det var roligt att vi gjorde något annorlunda än det jag gjorde när jag var där förra gången. Efter detta var dock alla ställen vi besökte och allt vi gjorde nytt för mig! Sedan åkte vi vidare till Turangi där vi bodde en natt i väntan på att kunna åka vidare till Tongariro, har nog inte så mycket mer spännande att berätta från den dagen.

28/12 gjorde vi Tongariro crossing! Det är 19,4 km lång "promenad" genom vulkanlandskap, riktig häftig natur! Det kändes inte fullt lika långt som jag trott att det skulle göra, men ibland var det ändå riktigt tufft när det var brant och stenigt uppför eller brant och sandigt nedför. Vi hade så tur med vädret här, för det var mulet i princip hela dagen så det blev inte smällvarmt, men det kom inte en droppe regn trots att vi var inställda på regnskurar framåt eftermiddagen. Både 29:e och 30:e kunde man sedan inte göra crossingen på grund av för dåligt väder, så det var ren tur att just den dagen vi hade där var fin. Den här kvällen åt vi middag på hotellets restaurang, dels för att vi bodde inne i nationalparken och alltså inte hade så mycket att välja på och dels för att vi ändå inte hade orkat gå runt och leta efter något bättre. Kan säga att jag var slut men väldigt nöjd med mig själv efter denna dag!

29/12. Med träningsvärk i rumpan var detta mest en transportdag. Som sagt var vädret betydligt sämre idag men ska det regna en hel dag ska det väl vara när man åker bil i flera timmar. Nu körde vi nämligen vidare till Wellington på de små och väldigt krokiga vägarna som kännetecknar Nya Zeeland. Väl i Wellington hade vi ett par timmar att slå ihjäl i väntan på färjan, så vi gick på museet där och åt sedan middag ute på Waterfront. Vanligtvis är jag väl inte jättemycket av en museumälskare men det här var faktiskt ett riktigt bra museum och det var förstås lite extra roligt och intressant för mig att läsa om sakerna som har med Nya Zeeland att göra, till exempel dess historia. Det här landet kommer trots alltid vara väldigt speciellt för mig!
Efter detta tog vi färjan över till sydön, närmare bestämt Picton, där vi anlände sent på kvällen. Att lämna Wellington lagom till solen gick ner var väldigt vackert och jag ser verkligen fram emot att komma tillbaka dit i mars och se mer av huvudstaden!

Semestern del 1

Här kommer som utlovat första delen av min semester. Efter nästan 6 månader utan mer ledighet än vanliga helger och någon långhelg vid ett eller två tillfällen var den minst sagt efterlängtad! Ännu mer efterlängtat var såklart att min familj kom på min första dag av denna semester, jag vet att jag har tjatat en massa här på bloggen om det i förhand. Jag hade minst sagt höga förväntningar och som tur var levde det upp till alla! Det är svårt att rensa och välja ut de bästa bilderna bland mina, mammas och pappas bilder som jag har mixade på datorn, men har gjort mitt bästa för att inte ta med fööör många bilder!

Till en början kan jag säga att vissa saker gäller över i stort sett hela semestern. Goda och mysiga middagar ute på restauranger, kortspel, film eller annat slags mys på motellet och promenader lite här och där är saker jag kanske inte kommer nämna hela tiden även om de fanns där. Oftast bodde vi på bra motell där det fanns liten köksdel med det mest nödvändiga i, vilket kändes riktigt lyxigt för mig som vant mig med hostel där jag delat rum med upp till 15 andra, haha. Alltid när vi körde bil längre sträckor var det helt fantastiska vyer, sanslöst vilket vackert land jag bor i!

21/12 landade alltså min familj här i Auckland, både försenade och med en väska mindre än planerat men den kom senare samma dag så det var ingen fara. Jag ska inte ljuga, när jag kramade om dem halvvägs upp på uppfarten kunde jag inte hålla ögonen torra. Inte konstigt det, innan jag åkte hit har jag bara varit hemifrån i max två veckor i sträck! Hur som helst, Auckland visade sig från sin bästa sida med riktig sommarvärme och sol. Mina värdföräldrar tog med oss alla för lunch inne i city vid hamnen, och eftermiddagen ägnades åt en promenad i området. Slitna efter resan blev det en tidig kväll efter enkel middag här hemma.

Snygga syskon inne i Auckland

22/12 fyllde Jacob 4 år, så morgonen inleddes med stor frukost tillsammans och presentöppning. Kvällen innan satte jag och mamma ihop ett pepparkakshus från en sådan där låda där alla delar redan är färdiggräddade och klara att sätta ihop, eftersom min värdmamma planerat att Jacob skulle få ett pepparkakshus som födelsedagstårta. Han älskade det!
Jag och min familj (mamma, pappa, storebror Jesper och lillebror Jonas för er som inte har koll på det) åkte sedan norrut till Paihia/Bay of Islands. Fortfarande perfekt sommarväder och dagen ägnades mest åt att njuta åt vädret och fantastiska vyer, och att ta det lugnt i väntan på att gå ut och äta på kvällen. Supermysigt att umgås med dem igen, det är ju sådana här saker jag har längtat efter mest med den här semestern! Kvällen avslutades, som många andra framöver, med en plumpomgång. Jag kommer inte ihåg vem som vann, men något säger mig att jag hade kommit ihåg om det hade varit jag så det är nog lika bra det!

Båda mina familjer samlade för frukost (förutom min värdpappa som tar bilden förstås)

Jake älskade sin tårta så mycket att han till och med smög ner för att titta på den en extra gång kvällen innan - och somnade till bredvid den

Jag och pappa i Paihia

Det här hade jag längtat efter i 5,5 månader - och äntligen satt vi där tillsammans alla 5!

23/12 spelade grabbarna i familjen golf tillsammans med min värdpappa på ett jättehäftigt ställe. De lät riktigt nöjda med det! Jag och mamma åkte på en båttur där vi såg delfiner, en känd sten/klippa och gick upp på toppen av en ö med jättefin utsikt. Vi hann också med lunch i den mysiga lilla staden (om det ens kan kallas det?) Russell innan vi tog färjan tillbaka till Paihia. Kvalitetstid på hög nivå på båda hållen skulle jag tro!

24/12. Det är inte alltid man börjar julaftons morgon med en promenad i shorts och t-shirt, men i år kunde man det! Egentligen gjorde vi inte så mycket under dagen, utan vi åkte tillbaka till Auckland och förberedde saker och ting inför kvällen. Här firar man ju inte jul på julafton, så det var ingen speciell dag för alla kiwis, men vi ville ändå ta med oss lite svensk jul så det var familjen Boberg som stod för festmåltiden denna kväll. Att laga julmat skulle dock känts för konstigt, så vi gjorde vår favorit-sommarmat med både grillat, vaniljglass och jordgubbar. Frida kom för att vara med på middagen och på så sätt fick familjen och hon träffas, och det var en riktigt mysig kväll om du frågar mig! Plötsligt var så många människor jag bryr mig så mycket om samlade - jag kunde inget annat än att bara sitta där i mitten av allt och njuta. Det kom till och med en svensk tomte med julklappar från Sverige vilket var riktigt lyckat!

25/12 är alltså den riktiga julen för de här i Nya Zeeland. Just i min familj firade de genom att ha sen pannkaksfrukost tillsammans med min värdmammas syster plus hennes man. Sedan var det mest väntan inför eftermiddagen, då det kom en massa andra släktingar. Barnen fick öppna alla sina julklappar (fast de hade nog redan öppnat de från föräldrarna på morgonen, kommer inte riktigt ihåg) i den långa väntan på maten. Julskinka fanns faktiskt, och bland annat olika sallader, potatis, kyckling, räkspett och ett antal olika efterrätter. Inte så mycket julkänsla kanske men ändå gott. Kan efter det här dock konstatera att jag föredrar svenskt julfirande trots att värmen och solen finns här såhär års! En sak jag bär med mig från den här kvällen var allt beröm jag fick från mina värdföräldrar (även när jag inte var i rummet har jag fått höra). Det värmde verkligen att höra hur nöjda de är med att ha mig som au pair och jag känner precis samma gentemot dem!

Nämnde jag att Jesper och Jonas var väldigt tappra och lekte jättebra med småkillarna?
Det gjorde de i alla fall, och de blev verkligen storfavoriter!

To be continued!