Kvällspromenad

Jag tog nyss en liten kvällspromenad runt i området där jag bor. Det börjar mörkna vid tjugo över åtta-halv nio nu, vilket var precis när jag var ute ikväll, och jag njöt som bara den. Även här i bostadsområdena är det kullar överallt, kullar täckta av hus. När man går runt på gatorna kan man därför se massvis med hus täcka kullarna man ser - svårt att beskriva men får ta kort någon dag så att ni får se att det ändå är skillnad från vanliga bostadsområdena i Sverige. Det gör att det ser extra mysigt ut när det mörknar en fin sommarkväll och lamporna börjar tändas i varje fönster. En liten promenad var precis vad jag behövde ikväll, både för att sträcka på benen men också för att få lite tid ensam med mina tankar. Här är några av tankarna som åkte genom mitt huvud under tiden:

1. Chokladtårtan jag och Frida bakade i lördags var på tok för god... Jag åt upp den sista biten efter middagen nu ikväll - oj vad mycket tårta jag har ätit sedan i lördags! Men firar man födelsedagar så gör man och då är det okej tycker jag. Min födelsedag är visserligen inte förrän på tisdag men eftersom Frida fyllde år i lördags firade vi tillsammans då. Vi åt lunch med ett gäng kompisar, satt på stranden, åt ute bara vi två på kvällen och gick på bio. Precis lagom och jättemysigt!

2. Den senaste veckan har det varit lite kyligt ute på mornarna, så pass att jag har satt på lillkillen en långärmad tröja på morgonen och själv tagit en kofta på vägen till skolan. Redan när vi kommer tillbaka från skolan har det dock varit varmt ute igen och idag till exempel var det smällvarmt under hela dagen. Nu när jag gick runt ute vid halv nio på kvällen var det inte det minsta kallt att bara ha shorts och linne, det vara bara skönt att det inte var fullt lika varmt som tidigare idag när solen låg på. Sommaren fortsätter alltså och ska göra det hela mars men det märks ändå att det börjar bli lite svalare om nätterna och mörkare på mornarna.

3. Det kommer bli så konstigt att lämna allt här. Familjen, hemmet, vännerna och gatorna som jag kan så väl vid det här laget. Visst, det är flera månader kvar, men när jag gick och tittade in i husen där lamporna tänts var det med blandade känslor.
Dels kände jag mig så lycklig. Visst, som jag säkert har nämnt känner jag mig ganska klar med jobbet som au pair, men de bra stunderna och allt annat här på Nya Zeeland gör att jag trivs så himla bra när allt kommer omkring. Hur kan just jag ha haft sådan tur med allt? Ord kan inte beskriva hur glad jag är över att jag tog beslutet att åka hit!
Dels kände jag mig samtidigt lite vemodig. Vanligtvis tänker jag att det ska bli kul att komma tillbaka till Sverige och börja plugga, inte för att jag inte har det bra här utan mer för att det ska bli roligt med en ny utmaning, men ikväll blev jag lite ledsen när jag tänkte på det. Tänkte på att om 4 månader kommer jag att ha gått på de här gatorna, mina gator, för sista gången. Någon gång kommer jag tillbaka till Nya Zeeland, det tror jag absolut, men det kommer inte alls vara samma sak. Om 4 månader har jag sagt hej då till min familj här och till skillnad från när jag sa hej då till min svenska familj vet jag inte när (om?) jag kommer att träffa min nya zeeländska familj igen. Vanligtvis tänker jag knappt på utsikten över havet på vägen hem från skolan, jag går ju den vägen varje dag, men att tänka på att jag inte kommer att se den, inte kommer att gå den där vägen jag har gått sååå många gånger de senaste 8 månaderna, får mig att bli lite ledsen. Jag undrar hur det kommer att kännas när det väl är dags att börja packa den stora resväskan, jag tror att jag mest kommer vara peppad på Australien och att komma hem men det kommer säkert vara väldigt vemodigt också med tanke på allt jag har här som jag kommer att lämna!

4. Efter kommande helg, då jag ska till Coromandel, kommer jag vara "klar" med nordön. Jag har en helg i Wellington planerad i mitten av mars men där har jag egentligen redan varit (även om jag inte såg så mycket) så på sätt och vis har jag efter helgen varit överallt som är värt att åka till på nordön. Inga fler helgtripper är planerade efter Wellington så sedan kommer det "bara" vara min stora sydöresa över påsk som är kvar när det gäller att resa runt i NZ. Lite coolt att ha sett så mycket av landet ändå, jag kan ju lugnt säga att jag kan Nya zeeländsk geografi minst lika bra som svensk geografi - till och med lite bättre skulle jag tro!

5. Imorgon är det fredag igen, förhoppningsvis ska vi ha play date som vanligt. Sista fredags-play daten med Leonie, min kompis som sedan åker vidare på nya äventyr. Lite avundsjuk är jag ändå på att hon ska resa runt i Thailand i tre veckor på vägen hem till Tyskland, men det får jag väl göra en annan gång helt enkelt. Jag tror inte riktigt att jag har förstått att hon åker härifrån nästa vecka, när det väl sjunker in kommer jag säkert tycka det är jättetråkigt. Det ska bli spännande att träffa den nya au pairen i hennes familj (som heter Jessica, förvirringen kommer vara total för barnen skulle jag tro...) men jag vet att hon inte kommer kunna ersätta Leonies plats för min del!


Ja, det var några av de tankar jag hade när jag gick runt där på gatorna samtidigt som gatlyktorna slogs på och det blev mörkt. Nu väntar sängen, väckarklockan står som alltid på 07.00, en arbetsdag väntar och sedan är det äntligen redan helg igen.