Två dagar kvar...

Jag har tänkt skriva ett jätteinlägg om mitt år här med en hel hög bilder från allt jag har upplevt sedan jag lämnade Sverige. Med två (2!) dagar kvar i Nya Zeeland inser jag dock att det är bäst att vänta med det. Åka till Australien, vara där en vecka, landa hemma och kanske hinna få lite perspektiv på det hela först innan jag tar tag i det.

Livet som en av två au pairer i huset fungerar riktigt bra. Isabelle är fortfarande lite jetlagad men jag tror absolut att det kommer att bli bra för henne i min familj (ja, det är fortfarande min familj). För mig är det skönt att hon leker med Jacob, men när han slår sig eller bara vill gosa kommer han fortfarande springande till mig vilket såklart värmer och gör att det känns som en perfekt kombination. Hon är en ny och spännande lekkamrat för honom men jag är fortfarande den han verkligen litar på och är trygg hos, och det kommer lika många "Jessika" ur hans mun som "Isabelle" vilket jag ser som ett bra betyg med tanke på att jag är helt vanlig vardag för honom. Plus att då hon har lekt med Jacob har jag fått utrymme att ge Ethan lite ensamtid den lilla tid han har varit hemma hittills den här veckan. Inte alls mycket tid eller så men ändå så otroligt värdefullt att kunna lägga ett pussel och bygga lego tillsammans med bara honom och inte behöva ha minst halva fokuset på lillebror samtidigt.

Resväskorna börjar bli oroväckande tunga men jag är säker på att det kommer att lösa sig. Jag har trots allt både torsdag och fredag på mig att få till det på ett bra sätt, det behöver inte vara helt klart förrän fredag kväll.

Bara två jobbdagar kvar med de här mysiga killarna nu, sedan lämnar jag över dem till Isabelle och även om det är svårt att säga såhär efter bara ett par dagar tror jag att de är i bra händer.